Världens urfolk bär på historia och kultur som går tillbaka till tiden innan nationalstatens bildande. För att skydda urfolksgruppers arv och intressen erkänns dessa grupper särskilda rättigheter. Trots detta kränks ofta urfolks rättigheter, därför samarbetar Maträttvisa Sverige med urfolksrörelser världen över och stöttar dem i kampen för värdighet.
FN beräknar att cirka 370 miljoner människor i 90 länder tillhör ett ursprungsfolk eller stamfolk och talar 4000 av världens 7 000 språk. Oftast är de i minoritet i sina länder, men i länder som Bolivia, Guatemala och Peru utgör de minst hälften av ländernas invånare.
Många urfolksgrupper har trots omvälvande samhällsförändringar bibehållit sina sociala, kulturella, ekonomiska och politiska institutioner. Urfolk, som oftast utgör minoritetsgrupper i de stater som koloniserat deras territorier, utsätts ofta för omfattande diskriminering på grund av skillnader från majoritetsbefolkningen gällande till exempel språk, religion och livsstil.
Som resultat av detta lever många urfolksgrupper under svåra förhållanden, och de territorier och den natur de är beroende av är ofta föremål för exploatering. I FN:s deklaration om urfolk och stamfolks rättigheter och i Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention 169 beskrivs bland annat urfolks rätt till självbestämmande, kultur, mark och inflytande i beslutsprocesser.
Staters skyldigheter
Många stater misslyckas med att leva upp till sina skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla urfolks rättigheter. De flesta av världens stater, däribland Sverige, har ännu inte ratificerat ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter. Många experter, organisationer och internationella organ kritiserar detta faktum.
Till exempel har Sverige fått skarp kritik från FN för att man inte respekterar samers markrättigheter i samband med mineralutvinning, och uppmuntrats se över minerallagstiftningen samt ratificera ILO 169.
Maträttvisa Sverige uppmärksammar många fall där stater misslyckats i att respektera, skydda och uppfylla urfolks rättigheter. I våtmarksområdet Kimsakocha i Ecuador hotar gruvplaner urfolksgruppers rätt till mark, vatten och försörjning. I Andhra Pradesh i Indien misslyckades staten med att leva upp till sina skyldigheter gentemot urfolksgruppen Yanadi då deras rätt till mat kränktes i samband med ett hamnbygge.