FN:s Generalförsamling antog den 10 december 2008 ett tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-konventionen). FIAN var en viktig aktör i den koalition av NGOs som under 20 år arbetade för att tilläggsprotokollet skulle bli verklighet.
Tilläggsprotokollet är viktigt eftersom det ger individer vars rätt till lämplig mat och försörjning (eller andra ESK rättigheter) har kränkts en möjlighet att klaga och ställa stater till svars. Denna möjlighet ges till individer och grupper genom en klagomekanism inom FN, som kan nyttjas då det nationella juridiska systemet är uttömt.
Sverige har ännu inte ratificerat
Tilläggsprotokollet trädde i kraft i maj 2013 efter att 10 stater hade ratificerat det. Därefter har individer i de stater som skrivit under haft möjlighet att utnyttja den nya klagoinstansen. Den 24 september 2009 öppnades protokollet för undertecknande och hittills har 45 stater undertecknat, bland dessa Finland, Nederländerna, Belgien, Portugal och Spanien liksom stater i Afrika och Latinamerika. Ecuador var i juni 2010 det första landet som ratificerade protokollet, och sedan dess har bland andra även Finland, Belgien, Frankrike, Spanien och Portugal ratificerat.
Sverige anslöt sig till konsensus vid antagandet av tilläggsprotokollet i Generalförsamlingen i december 2008, men har ännu varken skrivit under eller ratificerat protokollet. När allianspartierna satt i regeringsställning sade de att de inte hade för avsikt att skriva under eller ratificera protokollet, bland annat eftersom man menar att det är svårt att med precision ange när en kränkning anses ha begåtts.
En möjlighet att bekämpa fattigdom på riktigt
Maträttvisa Sverige håller inte med och menar att protokollet kan bli ett viktigt verktyg för att bekämpa hunger och fattigdom i världen. Maträttvisa är övertygade att först när människor som lever i fattigdom eller utsatthet själva har möjlighet att utkräva sina rättigheter kan fattigdom och orättvisor på allvar bekämpas.
Maträttvisa Sverige arbetar aktivt med opinionsbildning och påverkan för att sätta press på regering och riksdag att skriva under och ratificera tilläggsprotokollet. Detta görs i samarbete med bland andra Amnesty och Fonden för Mänskliga Rättigheter.