Varje människa har rätten att kunna försörja sig med värdighet, samt att vara tryggad mot hunger. Trots det hungrar uppemot 800 miljoner människor världen över. Matträttvisa Sverige arbetar för allas rätt till lämplig mat och försörjning.
Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) lider 795 miljoner människor av kronisk undernäring. Men många frågasätter de metoder som används för att mäta detta. FAO:s definition är att en människa lider av undernäring när kalorierna hen får i sig är inte räcker till för att leva ett stillasittande liv. Problemet är att de flesta människor inte lever ett stillasittande liv. FAO säger själva att mellan 1,5 och 2,5 miljarder människor skulle räknas som lidande av undernäring om definitionen tog hänsyn till hur många kalorier en människa faktiskt gör av med.
Människor på landsbygden mest utsatta
Ungefär 80 % av världens hungriga lever på landsbygden och två tredjedelar av dem är småbrukare. Runt en femtedel av världens hungriga kommer från jordlösa familjer som är beroende av jordbruk för sin överlevnad, och ungefär en tiondel från samhällen vars försörjning är beroende av boskapsskötsel, fiske eller skogsresurser.
70 % av alla hungrande är kvinnor eller flickor
Trots att kvinnor står för majoriteten av världens matproduktion drabbas de mycket hårdare av hunger. Kvinnor äger en försvinnande liten andel av världens jordbruksmark och produktiva resurser. En rapport från FAO uppskattar att antalet hungrande i världen skulle kunna minskas med 12-17 % om kvinnor fick samma tillgång till mark och andra jordbruksresurser som män.
En fråga om rättigheter, inte resurser
Många tror att hunger orsakas av brist på mat till följd av antingen otillräcklig matproduktion eller krig och katastrofer. Faktum är att det idag produceras ett överflöd av mat i världen, som är mer än tillräckligt för att kunna mätta världens befolkning. Ungefär 90 procent av de som lider av hunger gör det för att de saknar makt och medel för att kunna försvara sin rätt till lämplig mat. För människor på landsbygden handlar det ofta om bristande tillgång till mark, vatten och fröer, och för människor i städer handlar det ofta om bristande tillgång till arbete och försörjningsmöjligheter för att kunna köpa sin mat.
Hunger är ett problem som inte i första hand orsakas av matbrist eller krig och katastrofer, utan av politisk ovilja och ojämlika maktstrukturer.
I och med att de strukturer som orsakar hunger är skapta av människor är de möjliga att förändra. Det är här de mänskliga rättigheterna kommer in i bilden. De finns för att skydda den enskilda individen och är tänkta att användas som ett verktyg för strukturell förändring.
Maträttvisa Sverige arbetar för och med rätten till lämplig mat
Maträttvisa Sverige utgår alltid ifrån de mänskliga rättigheterna i vårt arbete. Särskilt viktiga är de artiklar i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna som fastslår människors rätt till lämplig mat och försörjning. Artikel 1 i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna fastslår att “ett folk … inte i något fall [får] berövas sina möjligheter till försörjning” och att det får “fritt förfoga över sina egna naturrikedomar och naturtillgångar”.
Rätten till lämplig mat, som Maträttvisa:s arbete oftast utgår ifrån, finns beskriven i artikel 11 som fastslår varje människas rätt till en tillfredsställande levnadsstandard. Artikeln erkänner även den grundläggande rätten för var och en att vara tryggad mot hunger. Rätten till lämplig mat finns även inskriven i såväl konventionen om barns rättigheter som den om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor. Både rätten till lämplig mat och rätten till försörjning är tätt sammanlänkade med människors tillgång till mark och naturresurser. I många av de fall Maträttvisa uppmärksammar kränks människors rätt till lämplig mat och försörjning som resultat av exploatering av mark och naturresurser.