Vem har makten över maten?

Matsuveränitet (Food Sovereignity) som koncept lanserades av småbrukarrörelsen La Vía Campesina som kontrast till begreppet Tryggad livsmedelsförsörjning (Food Security) som har varit det synsätt som präglat FN-ledda internationella insatser för att bekämpa världshungern fram till idag. Begreppet matsuveränitet används idag av en stor andel civilsamhällesorganisationer som ett reellt alternativ till dagens globala matsystem.

Där tryggad livsmedelsförsörjning har som utgångspunkt att mat ska vara ständigt tillgänglig och tillräckligt billig för att förse fattiga människor med näring, utgår matsuveränitet från mat som en okränkbar mänsklig rättighet och definieras som alla människors rätt till hälsosam och kulturellt lämplig mat producerad med ekologiskt hållbara metoder och deras rätt att definiera sina egna livsmedels- och jordbrukssystem.

Matsuveränitet innebär att makten över maten finns i händerna på producenter och konsumenter och att det globala matsystemet bör tillfredsställa deras behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag. Det innebär också att mat ska produceras på ett ekologiskt hållbart sätt som inte skadar möjligheterna för framtida generationer att förse sina familjer och lokala samhällen med näringsrik mat.

Småbrukarna har lösningarna

Matsuveränitet innebär också att den traditionella kunskap om hur man brukar jorden i harmoni med ekosystemet som finns bland urfolk och småbrukare världen över, erkänns och respekteras och inte misskrediteras och undervärderas som så ofta sker i dagens matsystem baserat på monokulturer och kemikaliebaserat jordbruk för maximal avkastning. Dessa ohållbara system kommer aldrig att kunna trygga livsmedelsförsörjningen för de som lider av hunger utan bidrar snarare till att utarma förutsättningarna för att bruka jorden hållbart och leder ofta till att landrättigheter kränks.

Att utrota hungern på riktigt kräver att rätten till lämplig mat upprätthålls

Maträttvisa Sverige anser att den mänskliga rättigheten till lämplig mat endast kan tillgodoses då människor som hungrar ges tillbaka makten över sin matförsörjning och möjligheten att kunna producera sin egen mat lokalt istället för att förlita sig på tillgången av importerade livsmedel producerade av internationella företag.

Det förutsätter att människor inte fråntas tillgången till land, rent vatten eller rätten att bevara, spara och återplantera de traditionella fröer som har legat till grund för småbrukares matförsörjning i generationer.

För att utrota hungern på riktigt behöver vi inte främst fokusera på att producera mer mat utan på att lyssna till behoven hos dem som hungrar och ge dem den makt och de resurser de behöver för att trygga sin matförsörjning och för att upprätthålla deras mänskliga rättigheter.

EU stödjer Deklarationen: EU resolution declaration rights peasants and other persons working rural areas feb 2018

Läs mer: Declaration of Nyéléni (2007) Forum for Food Sovereignity Sélingué, Mali (PDF, engelska)