Ett av Maträttvisa Sveriges uppdrag är att integrera kampen mot könsdiskriminering och andra former av ojämlik behandling i vårt arbete. Ansvaret för matproduktion och jordbruk ligger oftast hos kvinnor. De måste säkra tillgången till mat för familjen samtidigt som de utsätts för direkt och indirekt diskriminering.
Kvinnor ansvarar för matproduktion
Småbrukare och urfolk vars tillgång till mark redan är osäker drabbas hårdast av landgrabbing. Majoriteten av världens småbrukare är kvinnor och de är särskilt utsatta då de ofta saknar makt att påverka sin livssituation och inte har samma rättigheter till mark som män. Eftersom ansvaret för att förse familjen med mat ofta ligger hos kvinnor drabbar diskrimineringen av dem direkt rätten till lämplig mat, något som påverkar familjer i generationer. 868 miljoner människor i världen går till sängs hungriga varje dag, och mer än hälften av dem är kvinnor. Enligt FAO kan ökad jämställdhet minska antalet hungriga med 100–150 miljoner.
115 000 kvinnor dör varje år på grund av järnbrist och undernäring i samband med graviditet
Kvinnor: diskriminerade landsbygdsarbetare
Upp till 70 procent av alla anställda kvinnor i Sydasien och i Afrika söder om Sahara arbetar med jordbruk. De får minimala löner, dåliga möjligheter och arbetar i farliga arbetsmiljöer. I Ghana har manliga arbetstagare rätt till 58 procent högre lön än kvinnor.
Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) är jobb inom jordbruk ett av världens tre farligaste jobb. Kvinnor får ofta arbeten som anses vara mindre fysiskt krävande som till exempel besprutning, vilket också påverkar deras hälsa. Gravida kvinnor är extra utsatta då det finns risk för att de blir av med jobbet vid graviditet men också riskerar att förlora sina foster på grund av arbetet med kemikalierna.
Vissa kvinnor måste även ta med barnen till jordbruket vilket resulterar i att 132 miljoner flickor och pojkar från fem till fjorton år jobbar inom jordbruk. Sexuella trakasserier och förbrytelser är också vanligt. Sammantaget beror detta på stereotypa uppfattningar om könsroller. Orsakerna varierar beroende på lokala omständigheter och kontext, men den grundläggande bakomliggande orsaken är just diskrimineringen av kvinnor, och kvinnors generellt sett lägre sociala, politiska och ekonomiska status i de flesta samhällen.
Kvinnors och flickors situation
Kvinnor, liksom andra marginaliserade grupper såsom urfolk, har ofta mindre inflytande i beslutsprocesser både på lokal, nationell och internationell nivå. Redan marginaliserade grupper saknar alltså inflytande över de beslut som påverkar dem. Detta är en maktobalans som kräver konkreta åtgärder.
Idag kan vi ofta se hur strukturella problem såsom brist på mat och försörjningsmöjligheter adresseras med kortsiktiga marknadsorienterade lösningar som inte är förankrade hos lokalbefolkningar. FIAN menar att strukturella problem måste lösas på marginaliserade människors villkor och initiativ för att åstadkomma verkliga och bestående förändringar.
FIAN:s kamp för rätten till lämplig mat är en kamp mot maktobalanser, diskriminering och förtryck, och för en mer demokratisk kontroll över mat och mark. Stater måste ta ansvar och arbeta för icke-diskriminering med speciellt fokus på kvinnor, framförallt inom jordbrukssektorn. De bör anpassa nationella lagstiftningar i linje med de mänskliga rättigheterna.
”Women are the first to feed but the last to eat”
Maträttvisa Sveriges mål är att särskilt belysa kvinnors och flickors specifika situation både i de enskilda fall som FIAN engagerar sig i och generellt i förhållande till frågan om rätten till lämplig mat och försörjning. I detta ingår nära samarbete med kvinnorörelser och organisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor, men även att vara del av olika globala, regionala och lokala nätverk av småbrukare och urfolk.