Klimatförändringarna hotar rätten till lämplig mat och försörjning. De drabbade är främst småbrukare, urfolk, herdar och fiskare – alltså de främsta matproducenterna i världen och de som minst bidrar till klimatförändringarna.
Klimatförändringarna kommer att öka världens hungrande med 600 miljoner människor, enligt en rapport från FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Klimatförändringarna orsakar bland annat översvämningar, salt i grundvatten, ökenspridning, vattenbrist, ökad förekomst av skadedjur och tropiska sjukdomar.
Detta påverkar bland annat tillgängligheten av mat både i städer och på landsbygden, tillgången på näringsrik mat särskilt för de som tvångsförflyttas på grund av katastrofer relaterade till klimatförändringar, variationen av näringsrik och säker mat samt hållbarheten hos de resurser vi människor behöver för att föda oss själva.
Globala problem kräver globala åtgärder – ETO centralt
Klimatförändringar orsakas av mänsklig aktivitet och hindrar uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna, både ekonomiska, sociala och kulturella. Konventionerna om de mänskliga rättigheterna uttrycker tydligt staters skyldighet att omgående vidta åtgärder för att minska växthusgaserna.
Den globala omfattningen av klimatförändringar kräver globala åtgärder för att bemöta de utmaningar världen står inför. Extraterritoriella skyldigheter (ETOs) är centrala juridiska verktyg för att inte bara skydda mänskliga rättigheter utan även för att bekämpa och motverka miljöförstöring och klimatförändringar.
Detta handlar inte bara om oss utan också om framtida generationer vars rätt till lämplig mat är i farozonen.
Olja, kol och gas
De flesta av världens fossila tillgångar ägs av stater och finns på mark som urfolk har legitima rättsliga anspråk på. Urfolksgrupper utsätts ofta för tvångsförflyttningar och ibland trakasserier och mord när företag och stater utvinner fossila bränslen eller mineraler. Dessutom är urfolk bland de grupper som drabbas värst av de klimatförändringar användningen av fossila bränslen orsakar.
Behovet av att minska utsläppen av växthusgaser är även en fråga om rättvis fördelning. För att uppfylla de mänskliga rättigheterna för människor i det globala syd krävs att de får tillgång till mer energi. Men den kan inte tas från fossilbränslen utan gröna alternativ måste utvecklas. Kostnaderna för att utveckla dessa alternativ kan inte det globala syd själva stå för.
FN:s ramkonvention om klimatförändringar tydliggör för principen om gemensamt men differentierat ansvar. Detta innebär att mer resursstarka stater har ett större ansvar för att motverka klimatförändringar och leda minskningen av utsläppen. Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ställer även krav på stater att samarbeta internationellt för att lösa problem relaterade till bland annat klimatförändringar.
Storskaligt jordbruk bidrar till klimatförändringar
Klimatförändringar har lett till att tillgången på fertil jord minskat och jakten på naturresurser har eskalerat, vilket har gjort mark till en handelsvara. Samtidigt pressar investerare och internationella organisationer regeringar att öppna upp för privata markinvesteringar. Resultatet blir att allt fler småbrukare både i nord och syd förlorar möjligheten till självförsörjning vilket får allvarliga konsekvenser för rätten till lämplig mat.
Brist på tillgång till resurser leder till att småbrukares rättigheter kränks och att de får sämre möjligheter att på hållbara sätt kunna producera mat på sin mark. Storskaliga monokulturer införs på bekostnad av skog och små- och mellanstora småbruk. Palmolja, eukalyptus, sockerrör och soja är några av de så kallade ”flexcrops” som dessa odlingar består av. Odlingarna orsakar allvarliga skador på miljön då de gör anspråk på stora vattenmängder, kräver alltmer bekämpningsmedel och minskar biodiversiteten.
Flexcrops används främst för att ta fram biodrivmedel som ska vara bättre för klimatet då de anses vara koldioxidneutrala. Detta är en myt. Räknar man in växthuseffekter, en förändrad markanvändning, konstgödsel och fossilbränsledriven mekanisering, blir resultatet det motsatta.
DETTA MÅSTE HÄNDA:
- Användningen av olja, kol och gas måste upphöra
- Landgrabbing måste stoppas
- Småbrukares och urfolks rättigheter måste stärkas