FIAN arbetar för att rätten till lämplig mat och försörjning ska gälla för alla kvinnor, män och barn oavsett etnicitet, hudfärg, kön, språk, ålder, religion, politisk åsikt, egendom eller var man bor. Staters skyldigheter vad gäller de mänskliga rättigheterna handlar om att respektera, skydda och uppfylla. När det kommer till rätten till lämplig mat och försörjning har stater följande tre åtaganden:
- Att respektera rätten till lämplig mat. Vilket innebär att staten inte får vidta åtgärder som leder till att individers och gruppers tillgång till mat förhindras. Till exempel vid tvångsförflyttning som leder till att människor förlorar sin mark och sina försörjningsmöjligheter.
- Att skydda rätten till lämplig mat. Vilket innebär att staten ska se till att tredje part, företag eller enskilda individer, inte kränker individers tillgång till mat. Till exempel ett företag som tvångsförflyttar människor på grund av etablerandet av en gruva eller miljöförstöring i samband med en denna verksamhet.
- Att uppfylla rätten till lämplig mat. Vilket innebär att staten måste vidta aktiva åtgärder för att stärka människors tillgång till och användning av resurser och medel för att kunna säkra sin egen försörjning. Staten har även en skyldighet att tillhandahålla tillgången till mat till individer eller grupper som inte kan tillgodogöra sig detta på egen hand. Det kan vara ett sammanhang som ligger utanför den enskildes eller gruppens möjlighet att påverka. Till exempel vid naturkatastrofer, jordreformer, skolmat, minimilön och andra sociala reformer som syftar till att hjälpa människor att försörja sig.
Staters huvudsakliga åtaganden för att uppfylla de tre ovanstående skyldigheterna är att dels se till att människor är tryggade ifrån hunger och dels se till att staten använder alla sina tillgängliga resurser för att uppfylla rättigheten.
Artikel 11
- Konventionsstaterna erkänner rätten för envar att för sig och sin familj åtnjuta en tillfredsställande levnadsstandard, däribland att få tillräckligt med mat och kläder samt en lämplig bostad, ävensom att fortlöpande få sina levnadsvillkor förbättrade.
- Konventionsstaterna, som erkänner den grundläggande rätten för envar att vara tryggade mot hunger, skall var för sig och genom internationellt samarbete vidtaga nödvändiga åtgärder, däribland utarbetande av konkreta program: a) för att förbättra metoderna för framställning, förvaring och distribution av födoämnen genom att till fullo utnyttja de tekniska och vetenskapliga erfarenheterna, genom att utveckla eller omdana jordbruksmetoderna på så sätt att naturtillgångarna utvecklas och utnyttjas så effektivt som möjligt; b) för att, med beaktande såväl av de livsmedelsimporterande som av de livsmedelsexporterande ländernas problem, säkerställa en med avseende på behoven rättvis fördelning av världens livsmedelstillgångar.