Konventionen om barns rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, antogs den 20 november 1989 och är den FN-konvention som fått störst uppslutning bland världens stater. I dag är det endast USA som inte förbundit sig till konventionen. I Barnkonventionens 54 artiklar står att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Alla under 18 år räknas som barn.
Barns bästa och barns inflytande
Barns bästa och barns inflytande är två grundprinciper som genomsyrar hela konventionen, som också tar upp rätten att inte diskrimineras, rätten till liv, utveckling och åsiktsfrihet. Varje konventionsstat är ytterst ansvarig för att barns rättigheter respekteras.
Barns rättigheter och rätten till lämplig mat
De flesta små barn är helt beroende av sina föräldrar för sitt matintag. Barn växer och därför är näringsriktig mat extra viktigt för deras långsiktiga hälsa. Barn drabbas därför allra hårdast av undernäring på grund av näringsfattig mat. Samtidigt drabbas många barn i framförallt västvärlden av hälsoproblem och sjukdomar kopplade till övervikt. Rätten till lämplig mat tas upp i två artiklar i konventionen, artikel 24 (hälsa) som dessutom säger att rika länder måste hjälpa fattiga länder att uppnå detta, och i artikel 27 (lämplig levnadsstandard).
Efterlevnad
Barnkonventionen är juridiskt tvingande för de stater som har ratificerat den. Vart femte år ska konventionsstaterna lämna in skriftliga rapporter till FN-kommittén för barnets rättigheter, gällande vilka åtgärder och ansträngningar som gjorts för att införliva alla barns lika rättigheter. Därefter presenterar kommittén rekommendationer och synpunkter gällande förbättringsområden.