Trots att majoriteten av världens stater skrivit under och ratificerat de flesta utav FN:s kärnkonventioner om de mänskliga rättigheterna finns otaliga brister gällande ansvarsutkrävande när rättigheterna kränks och straffriheten är utbredd.
Alla de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. Rättigheterna hänger ihop på ett sätt som gör att ingen rättighet helt kan uppfyllas så länge någon annan rättighet kränks. Detta fastslogs av FN på toppmötet i Wien 1993. Trots detta underordnas konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna fortfarande den om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Detta märks tydligt när det kommer till individer och gruppers möjligheter att få upprättelse när deras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kränkts.
Trots att rätten till lämplig mat har blivit erkänt i flera olika konventioner i internationell lag och även i nationella grundlagar, saknar många länder praktiskt erkännande eller regelverk för rättslig prövning av rättigheterna som garanteras i konventionerna. Det innebär att de skyldiga ofta går fria.
Möjlighet till rättslig prövning är nödvändigt
De vars rätt till mat kränkts kan bara kräva rättvisa om det går att dra fallet inför domstol eller domstolsliknande organ och få en dom till sin fördel. De kan då få kompensation för sitt lidande och en garanti att det inte ska upprepas.
Tilläggsprotokollet – en fantastisk möjlighet
FN:s generalförsamling antog 2008 ett tilläggsprotokoll till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Först i maj 2013 trädde protokollet i kraft då tio stater ratificerat protokollet. Tilläggsprotokollet ger enskilda personer möjligheten att få sin sak prövad hos FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, om hela det nationella juridiska systemet redan är uttömt.
FIAN International var drivande i processen som ledde fram till att tilläggsprotokollet antogs. Maträttvisa Sverige arbetar fortfarande aktivt för att få Sveriges regering att skriva under och ratifiera tilläggsprotokollet. Maträttvisa Sverige anser att detta är ett viktigt verktyg i kampen för att stärka skyddet av de mänskliga rättigheterna. Individer och grupper måste få fler möjligheter att utkräva sina rättigheter och ställa stater till svars för sitt agerande, eller brist på agerande. Detta är otroligt viktigt mot en bakgrund av den pågående globala utveckling som ger allt mer makt till privata aktörer såsom företag och investerare.
Internationellt bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter
Genom det internationella nätverket Treaty Alliance arbetar Maträttvisa Sverige för ett internationellt bindande regelverk för transnationella företag och mänskliga rättigheter. Stater och organisationer har länge försökt påverka företag i rätt riktning genom frivilliga riktlinjer och vägledande principer. Detta har gjort att fler företag har börjat prioritera frågan om mänskliga rättigheter, men när kränkningar ändå sker har inte ansvar kunnat utkrävas oftare än innan. Företag som agerar i strid mot mänskliga rättigheter undviker fortfarande straff och påföljder i stor utsträckning. Ett internationellt bindande regelverk behövs för att täppa igen de juridiska luckor som möjliggör för straffrihet.
Övervakningsmekanismer
Maträttvisa Sverige och FIAN International övervakar länders efterlevnad av de mänskliga rättigheterna på olika sätt. Ett är att skriva rapporter och faktablad baserade på bevis av olika fall av kränkningar av rätten till mat. Dessa används för att synliggöra kränkningarna och skapa opinion mot ansvariga politiker. FIAN tillsammans med flera andra organisationer från civila samhället ger årligen ut granskningen Right to Food and Nutrition Watch.
FIAN International skriver också så kallade parallellrapporter till olika FN-organ så som Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). Sverige granskas i CESCR våren 2016.