Maträttvisa arbetar tillsammans med organisationer och grupper runtom i världen vars rättigheter inskränkts, för att stärka deras egna initiativ att ställa ansvariga till svars och få upprättelse.
Genom Maträttvisa:s arbete blir människor till aktiva utkrävare av rättigheter istället för passiva mottagare av bistånd. Den internationella uppmärksamheten stärker de drabbades kamp mot starka aktörer.
Organisationsfrihet en mänsklig rättighet
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna fastställer rätten att delta i fredliga sammankomster, exempelvis att demonstrera och att anordna opinionsmöten. Människor som kämpar för sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter får i regel sina medborgerliga och politiska rättigheter kränkta. Det vill säga de hindras organisera sig och förbjuds protestera. Kriminalisering av sociala protester är något som sker globalt.
Världen över kvävs protester genom repressiva lagar som gör det möjligt för myndigheterna att fängsla personer som deltar i protestaktionerna. Inte sällan slås upproren ner av nationell polis och militär och människor mördas i sin kamp för sina rättigheter.
Redan 1998 antogs deklaration för människorättsförsvarare av FN för att uppmärksamma deras utsatta situation. Trots detta fortsätter kriminalisering av människorättsförsvarare vara ett stort problem. Därför har FN:s råd för mänskliga rättigheter tillsatt en speciell rapportör som ska informera om situationen för människorättsförsvarare.
Då många människorättsförsvarare som upplever hot kämpar för rättigheter kopplade till mark tas deras situation och staters skyldigheter att skydda dem upp i Riktlinjerna om ansvarsfull förvaltning av mark-, fiske- och skogsrättigheter.
Rätt till fritt och informerat samtycke
Särskilda rättigheter finns för urfolk eftersom de är är särskilt utsatta, på grund av till exempel språkskillnader eller diskriminering. FN:s deklaration om urfolks rättigheter och Internationella arbetarorganisationens, ILO, konvention 169 om urfolk och stamfolk tydliggör att urfolk har rätt att delta i beslutsfattande inom frågor som skulle påverka deras rättigheter, genom så kallat fritt och informerat samtycke. Beslutsprocessen ska även respektera och upprätthålla urfolksgruppers egna institutioner för beslutsfattande.